Insikten att det inte gick att minska mer på utgifterna, utan att det faktiskt var inkomsterna som måste ökas ledde mig rakt in i en helt ny värld.
Jag mötte S och hennes bror och mamma och kände redan efter några sekunder att detta var en bra plats att vara på!
S bor hemma fortfarande och kommer alltid att behöva hjälp med det mesta utom att äta, skratta och gråta. Fast å andra sidan, om man kan det, så har man kanske ändå grunderna för att leva ett gott liv?
Idag lyste solen på både mig och S, trots att det var lögardag, och S tycker det är så trist så hon tänker inte ens lära sig att uttala ordet "tvätta" - men att säga "superduper" som omdöme om sin rockande bror går superduperbra:)
Vi gick på roliga promenader medan vi väntade på maskiner och torkskåp, och det kändes nästan som om vi var med i den där sagan där Nordanvinden och Solen tävlar om att få av kläderna av en man.....för varje kurva vi tog måste en tröja, en halsduk eller en vante av, och till sist var det bara - - - topparna kvar:)) Vi småpratade om verkligen ingenting, skrattade åt ingenting och hade inget mål för promenaderna annat än att fördriva tiden - så himla onyttiga vi var och ingen av oss hade förstånd nog att skämmas:)
S har lärt mig hur det kan vara att helt och fullt ha förstått innebörden i mindfullness, trots att hon varken kan läsa, skriva eller prata rent - hon har inte ens en aning om att det finns kurser för folk som vill lära sig det hon kan allra bäst - att vara här och nu, inte oroa sig för framtiden eller gräma sig över historien.
Tänk att jag hade sådan tur att få ett extraknäck som gav en sådan bonus i livskvalitéten!
Det är dagens upplevelse av meningsfullhet, och kanske en aning mindfullness?
Läs även andra bloggares åsikter om meningsfullt, mindfullness
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar